Det är många som lider av fattigdom

i Sverige. Då pratar jag inte bara om

de som bor på gatorna. Jag pratar om

dem som kanske måste hoppa från kompis

till kompis för att ha nånstans att slagga.
Dem som inte räknas som hemlösa i 
statistiken. Dem som pengarna knappt räcker
räcker till räkningarna för och sen har de inte 
råd med mat för månaden. Eller iaf inte längre
än två veckor. Inte ens råd att köpa mjölk.
Det finns inget skamligare. Då är man på botten.

 

Det finns en oerhört bra bloggare som sätter ord 

på detta bättre än vad jag kan göra. Tryck på länken

här nedan så kommer ni till hennes inlägg om detta.