Hösten 2008 flyttade jag & Daniel ihop. 

Då flyttade vi hemifrån för första gången.

Vi flyttade till en 2a i Stockholm. 

 

Jag började plugga och Daniel var arbetssökande

och vi hade inget socialt liv. Sen när jag fick

problem med min epilepsi då var det bara

att söka efter lägenhet. Flytta tillbaka till Umeå.
Så efter ca 1,5år i Sthlm gick flyttlasset.

 

1/2 - 2010 "Slevis" (Där vi bor nu)
Det har funkat bra. Vi bor nu i en 4a
med Daniels bästa kompis. Men det är

så små rum. Lägenheten är korridorsaktig.

Överlag har vi trivts här absolut. Men sen 

är det andra saker som gör att det känns

skönt att flytta. Som folk på gården som

man kan beskriva som.. speciella. 

Så efter 4år på den här gården går flyttlasset
igen. Men istället för 70mil blir det ca 500m :)

 

Även det en 4a. Vännen ska flytta med.
Ljusare lägenhet. Ingen korridor. Större lägenhet.

Större rum. Bättre planlösning!! Det känns oerhört bra.

 

Tur det eftersom det är mycket att göra nu de
närmsta 48h eller så. Nä nu blir det sängdags.

Måste stänga av hjärnan. Så jag inte drömmer

stressdrömmar om flytten!