Klasskillnader

Hej kära läsare!
 
http://www.aftonbladet.se/kultur/article17321840.ab
"Vi som aldrig sa blatte"
 
Ovanstående artikel fick mig att tänka på min skoltid.
Låg och mellanstadiet gick jag på Mariehemskolan där
var och varannan person var av annan nationalitet och
det var ju inget konstigt för man hade ju vant sig med det
att nån var från Chile, nån från Somalia och nån från Tunisien osv. 
 
Sen kom chocken när jag började på högstadiet och på Teg.
Den enda som inte var vit på hela skolan var adopterad. För
er som inte bor i Umeå, tänk er att komma från en mildare
version av Rinkeby till Östermalm och bara vara omringad
av läkarungar och dylikt. Jag säger inte att jag inte trivdes
på min högstadieskola eller att det var dåligt folk men kultur-
skillnaden var enorm. Det kändes inte som att man var i 
samma stad. Bara några kilometer hemifrån. Det är helt
galet att det ska vara så stora klassskillnader på två olika
bostadsområden i en och samma stad. I en vanlig svensk stad.
 
"Vi som aldrig sa blatte"
 
 
 

Inre stress

Hej kära läsare!
 
Någon berättade nyligen hur fast hon blivit i en bok, 
och jag sa att det var den mysigaste känslan som fanns.
Men att jag inte känner att jag har tid att läsa just nu.
(När jag tänker efter har jag inte känt att jag har haft tid att
läsa en bok på över ett halvår för att jag har känt mig för stressad.)
 
Då sa hon att det kan tålas att tänkas på varför 
jag känner mig så stressad.
 
Först tänkte jag att det bara var så enkelt att jag inte har svart på
vitt att jag kommer få fortsätta mitt tillsvidare vikariat. Men eftersom 
jag har gått med stressen så länge kan det inte enbart vara det.
 
Det kan ju vara att tidsåldern vi lever i inte passar mig. Att jag skulle
passa bättre i en tidsålder före tekniken. Före man var tillgänglig hela
tiden med mail, facebook och allting i telefonen. Jag hatar den här
attityden som vissa människor har om man har bestämt att man ska ses
så säger de ja då kan vi höras då den dagen och bestämma när var hur. 
Samma dag man ska ses ska man sitta på stand by istället för att
bestämma tid och plats som man ALLTID gjorde när man bara hade fasta
telefoner. Låter jag gammal nu?? Nu är det inte längre någon som har fast
telefon förutom de som är födda på 1930 & 1940 talet om ens det..
Men är det så konstigt att man vill kunna planera sitt liv?
 
Sen är det väl som vanligt i livet att saker går upp och ner med jobb och 
relationer vare sig det är av det är av det romantiska slaget eller
vänskapsrelationer. Det finns bättre dagar och det finns sämre dagar
och det finns olika saker som kan framkalla inre stress.
 
Det här blev ett sjukt jävla långt inlägg vilket inte alls var meningen.
Och från början hade jag egentligen tänkt skriva om något helt annat.
Men nu blev det det här. Det var dessa tankar som snurrade mest ikväll.
Det kanske finns nån igenkänningsfaktor hos nån fler :)
 
Hursomhelst enjoy!
 
/Y
 
 
 
 
 
 

Längtar såååå!!

Hej kära läsare!!
Åh vad jag längtar till på fredag! Håller på att fixa och trixa
för att få klart det jag behöver tills dess. En andningspaus.
Ni som behöver veta vet vad jag ska göra och varför jag längtar.
Hur mycket jag förtjänar det. Ni som inte vet, ni kan fråga om
ni anser att ni är en av dem som borde veta och förmodligen
få ett svar. Men det kanske borde komma lite mer spontant
och naturligt än så.. typ i ett samtal "jo vet du vad?" "Jag
läste i din blogg.." Anyway.. Jag ska vara i mitt glädjerus nu.

Hade bra och sov så gott!!
 
/Y

Liknande inlägg