Var inne på Epilepsiförenings hemsida där det var en kvinna
som skrev om det olika typer av Epilepsi och hur det är att leva
med det som anhörig. Jag tyckte det var riktigt intressant faktiskt.
Så jag ska dela med mej av det här.

 

 

Fakta om Epilepsi
Vid ett epileptiskt anfall sker kraftiga elektriska urladdningar i hjärnan.
Krampanfallen följs vanligen av medvetslöshet. Svårighetsgraden på epilepsi varierar kraftigt.
Vissa personer får anfall varje dag, andra kanske bara ett under hela livet.

Omkring fyra tusen svenskar drabbas årligen av epilepsi.
I sjuttio procent av fallen är sjukdomen symtomatisk, den beror på någon hjärnskada
(förlossningsskada, ärftlig sjukdom eller yttre skada till exempel).
För de övriga de med epilepsi, är orsaken okänd.
Det finns ungefär 100 000 personer i Sverige som har eller döljer sin epilepsi. 

 

Tonisk – kloniska anfall
Anfallens utseende kan variera mycket. Vid toniskt – kloniskt anfall (grand mal) blir personen
plötsligt medvetslös, faller omkull och får kramper (muskelryckningar).
Anfallet varar sällan mer än tio minuter men följs ofta av behov att sova.
Det kan också bli urin avgång.

Absencer
Abcencer (petit mal) förkommer mest hos barn. Barnet blir frånvarande, men faller inte
omkull. Anfallet är kort, oftast bara några sekunder.

Partiellt komplexa anfall
Partiellt komplexa anfall (psykomotoriska) är också vanliga. Personen är frånvarande och kan
inte tala under anfallet. Ibland ser man automatiska rörelser tex. tuggning eller sväljning.
Under anfallet kan personen ibland ha syn- eller hörsel upplevelser.

Orsaker
Det finns många orsaker till epileptiska anfall. Det kan vara en skada på hjärnan som uppstått
tex. vid en svår förlossning, vid trafikskada eller annat olycksfall. Anfallen kan också orsakas
av tex. en hjärnblödning, och alkohol- eller tablettmissbruk kan förorsaka epileptiska anfall.
Många gånger kan man inte klarlägga orsaken.

Utredning
Diagnosen ställs till stor del på den beskrivning som patienten och hans anhöriga ger.
I utredningen använd hjälpmedel som EEG där hjärnans elektriska aktivitet registreras, och
olika former av röntgenundersökningar. Skikt – eller magnetröntgen.

Behandling
En viktig del av behandlingen är information om epilepsi, både till den som har fått anfall och
till hans omgivning. Det gäller att få patienten att känna att han inte är epileptiker utan samma
människa som förut, men med den förändringen att han får epileptiska anfall.
Ett epileptiskt anfall kan ibland utlösas av yttre omständigheter tex. feber, vilket är särskilt
vanligt hos barn. Det kan också bero på tex. sömnbrist, psykisk eller fysisk stress eller
alkoholförtäring. Det är viktigt att kartlägga sådana faktorers betydelse och försöka ta bort
dem om det är möjligt. Det är vanligt att antalet anfall ökar på grund av oro för vilka följder
anfallen kan få för förhållandet till anhöriga eller kamrater och möjligheterna att få körkort eller arbete.

 

Behandlingen i övrigt innebär medicinering med läkemedel mot epilepsi under lång tid, ibland
hela livet. De minskar risken för anfall, men botar inte den skada som är orsak till anfallen.
Många blir dock anfallsfria genom medicineringen. För en liten grupp personer med epilepsi
kommer anfallen trots behandling så tätt att det är ett stort problem. En del av dem som har
svår epilepsi har också flera handikapp tex. rörelsehinder eller psykisk utvecklingsstörning.
De flesta av landets 100 000 personer med epilepsi kan med medicin Leva ett normalt liv
ändå. För de andra, de som inte blir bättre av tabletter, kan ett kirurgiskt ingrepp vara hjälpen.
Omkring fyra tusen kan bli friska av en operation. Det här radikala sättet att behandla epilepsi
kom till Sverige 1979 tack vare Herbert Silfvenius, han hade lärt sig metoden i USA och Kanada.
Omkring sextio procent av de vuxna blir helt fria från anfall och tjugo procent blir mycket
bättre, men tjugo procent blir inte bättre. Hjärnans elektriska aktivitet studeras också med
ett långtids EEG. Samtidigt trappas medicinerna ner så att patienten får anfall som kan
registreras. Om sen alla undersökningar ger samma resultat är det klart för operation,
en operation kan vara mellan 4 timmar upp till 24 timmar.

 

Nu har Magnus Olivecrona tagit
över det kirurgiska behandlingen vid epilepsi på Neurokirurgiska kliniken, Norrlands
universitetssjukhus. Attityder för de allra flesta människor med epilepsi kommer
anfallen så sällan att själva anfallen inte är det största problemet.

 

De kan leva ett så
gott som vanligt liv eftersom det är ovanligt med några besvär mellan anfallen.
Den största svårigheten är istället det negativa bemötande från den närmaste omgivningen,
från myndigheter, skolor och arbetsgivare. Oftast beror den negativa attityden på okunskap
och rädsla, och därför ar det viktigt med en intensiv och saklig information om epilepsi.

Epilepsi är inget arbetshinder. Med få naturliga undantag kan en person med epilepsi göra lika bra arbetsinsatser som vem som helst. Hjälp vid anfall

Ta det lugnt, titta inte personen rakt i ögonen då kan anfallet förvärras, tala inte högt. Om det
är ett toniskt- kloniskt anfall där personen faller omkull ska man INTE sätta något mellan
tänderna det kan skada. Undanröj dock hinder som kan skada personen. Lägg om möjligt
något mjukt under huvudet och lös upp tex. slips eller hårt åtsittande skärp. Stanna kvar hos
personen till han eller hon kan klara sig själv. Information
Epilepsi är ett dolt handikapp. Många som har epilepsi vågar inte tala om det på grund av de
fördomar som ännu omger epilepsi.
Ökad kunskap om epilepsi är den bästa hjälpen.
Fördomar och negativa attityder måste bekämpas.
Man är inte dum i huvet för att man har epilepsi.
Ljuset informerar

 

Epilepsiförbundet (SEF) tillhanda håller ett märke med en ljuslåga som symbol.
Många med epilepsi bär detta märke som brosch eller halskedja. Det ger information till
omgivningen så att man ska veta vad saken gäller och kunna ge hjälp vid ett anfall.
Bättre vård och behandling
Den svenska epilepsi vården har stora brister. Den är splittrad. Den saknar ett centrum, det
finns i andra länder. Ett centrum är till utredning och specialist behandling, specialisterna är
få. Ny avancerad teknisk utrustning som ger bättre uppfattning om hjärnans funktioner och är
skonsammare mot patienten bör ställas till förfogande.

Forskning
Epilepsi har funnits så länge det har funnits människor. Den har framstått som en gåtfull
”helig” sjukdom. Forskningen har klarlagt mekanismen bakom sjukdomen, störningen i
nervcellernas verksamhet.
Barn och föräldrar, sambo, maka, make
Att ha barn med epilepsi kan innebära bundenhet och oro, det gäller även i par förhållande.
De behöver avlösning och stöd i omsorgen om den som har epilepsi.
Till sist

De som har epilepsi fick inte gifta sig före 1969, då tog regeringen bort den lagen.
De får ej heller adoptera barn, även om den de lever med är "frisk." (Jag gjorde situationstecknen)