Nu har det gått ca 1månad sen sist igen. 

Jag ber om ursäkt till er tappra läsare som jag

ser att jag har fortfarande men jag gör inga löften.

Jag skriver när insprirationen och infallen kommer. 

Inte för att jag känner att jag måste, kniven över

strupen grejen. Då skulle bloggandet och skrivandet

förlora all lust. Då skulle det vara lika bra att lägga ner.

 

 

Sen vi hördes sist har jag haft tok
mycket i skolan. Läst ca 3-4böcker/v.
Grupparbeten, muntlig tenta och inlämningar.

Snart snart snart lugnar det ner sig... Kanske.

 

Internationella kvinnodagen har kommit och gått.

Dagen då vi uppmärksammar att vi lever i ett
patriarkat, män & kvinnor behandlas olika
från fosterstadiet. Normerna som samhället
sätter på oss och sedan implementeras som
lagar om hur saker och ting ska vara, bryter
man mot normerna bryter man mot i vissa fall
lagen i andra fall "bara" kulturen på jobbet/skolan etc
om hur man ska bete sig om man är född av respektive kön. 

 

Internationella kvinnodagen är dagen då
det uppmärksammas löneklyftor för samma jobb.
Att kvinnor får lägre lön för samma (betalda) jobb
och sen i undersökningar har man sett att när män
kommer hem så brukar dem tycka det är skönt & slappna av.
För kvinnor är det motsatt effekt, det är då deras riktiga arbete
börjar. I många hem är det kvinnorna som tar hand om
markservicen, omsorgsbiten när det kommer till barn, sjuka
föräldrar. Jag säger inte att det är så överallt och i alla hem.

Vissa har det väldigt bra och uppdelat så kvinnan slipper
slita ut sig med att dels stressa på jobbet för att att
sen stressa med att hinna med att göra allt som ska
göras i den privata sfären. 

 

Har man en partner som delar på ansvaret hemma
och blir man uppskattad på jobbet och får en 
likvärdig lön som männen så kanske det inte 
känns lika jobbigt att lägga ner de timmar som
hon gör för att komma fram här i livet. 

 

 

 

 

 

Fast ändå lever vi i ett sånt samhälle där männen förväntas

få stående ovationer för att dom går ut med soporna. Om

jag städar hela lägenheten, diskar, går ut med soporna mm

får jag det då? Då vill jag oxå ha fucking applåder! För jag

har gjort det trots att jag förmodligen inte orkat men jag gjorde

det för att jag vill att vi ska ha det fint. Då får man efter att ha

påpekat allt man gjort, det var väl bra älskling, och sen tillbaka

fokus på dataskärmen. Jaha.. Okej.. Jaja. Då säger vi väl så. 

 

Normer och förväntningar på kvinnligt & manligt sätts på oss 

från fosterstadiet. "Han kommer bli en bra fotbollsspelare" 
"Åh, en framtida dansös" 

 

 

Här har jag en länk att dela med mig av. 
Hoppas verkligen att samhällssyner förändras så
kvinnor & män blir jämställda på alla plan men
just nu känns det som en utopi. 

 

11 anledningar